Bilder

Törrfisk fra Röst

”Om vintern kommer skreien fra Barentshav till Lofoten för å gyte.
Den riktige kombinasjonen av vind, regn, sol, temperatur og luftfuktighet i denne perioden gir Röst unike klimatiske forhold til å lufttörke skreien under åpen himmel. Dette är en produktsionen av törrfisk som har värt tradisjon på Röst i over 1000 år. ”

Läs om torrfisken

Lutfisken i biblioteket väckte doftminne hos många. Positivt eller fruktansvärt obehagligt. Nu återstår att laga till den.
Ska börja i morgon med att såga den i bitar och lägga i vatten.
Sedan gäller det att byta vatten morgon och kväll.

På måndagsmorgon togs sågen fram. Det var inte helt enkelt att få sönder den torra sega fisken. Men skam den som ger sig. Har byt vatten två gånger och dagen. Oj vad mycket fisk det blev. Det osar fisk överallt!

Torsdag bestämmer att nu får fisken vara klar. Det gick bra att loss skinnet och benen – så nu är det bara att laga till den.

Kärt återseende i församlingshemmet

Öppet hus i församlingshemmet. Maj-Lis Erlandsson – på besök. Anita Larsson och Bo Gustavsson

Gäst för dagen var Maj-Lis Erlandsson , som tillsammans med sin man, Gunnar under 2003-2004 fotograferat alla fastigheter som då fanns i socknen . Maj-Lis berättade hur de åkt runt Det var mycket noga att få med tidpunkten då bilden tagits. Gunnar skrev ned minnen från handelsbodstiden och annat som han hört och sett under årens lopp.
Gunnar var mer eller mindre uppvuxen i handelsboden. Hans morfar, Johan, startade affären och hans mor Mia fortsatte som handelsman, så Gunnar var 3:e generationen i butiken.

Förutom bilder, så kan man läsa om vem som bodde i stugan dels 2003 dels 1950. Att man kunde berätta om 1950-talets invånare i varje hushåll berodde på att de fått en röstlängd av Gertrud, en granne i byn.
Det är fantastisk att få en sådan dokumentation, i 17 pärmar.

Det var många som begav sig till församlingshemmet denna dag – för att titta i pärmarna och framför allt höra Maj-Lis berätta. En del hade kort från sin skoltid med sig. Maj-Lis första tjänst var i Vägens skola. Hon kom ihåg alla eleverna på Astas kort. Tiden går fort när man roligt. Det var många gamla vänner och bekanta som träffades. Det var prat och fika och många glada återseenden.