Förödande med koboltbrytning vid Unden

Föreläsarna samlade fullt hus i Undenäsgården.    Det var en skrämmande bild som Eva-Charlotta Helsdotter målade upp  med  bilder från  olika gruvor och konstgjorda dammar. Läckage och dammras händer ofta.. Det går inte att stänga inne vatten.  Stora massor av gråsten bryts och krossas innan man kommer åt de mineraler som kan finnas längre ned.   Det som har varit bundet i berget läcker ut när det krossas i smådelar.  Dessutom  tillförs syror, ofta svavelsyra för att laka ut det åtråvärdametallerna.

Översvämningar vi får höra om, är  de stora, katastroferna,  men det mindre översvämningar förekommer årligen.  Dammarna byggs av det material som finns på plats och blir att högre med tiden.

Dagens gruvor är inga borrhål i marken med underjordiska orter som i Sala och Falun utan det är dagbrott med stora dammar dels med sörjan där metallerna finns, dels för att  förvara resterna som ska säkert förvaras för tid och evighet.  Det säger självt att det är omöjligt att stänga in vattnet med alla farligheter. Det sipprar ut och föroreningarna sprider sig.

En jämförelse gjordes vattenverksdammar där vattnet är det som används för utvinna i el, då är vattnet det värdefulla som man tar hand om,  i gruvdammarna  finns bara något som inte  har något värde, utan bara är en kostnad.
Det behövs en omfattande förändring av vår småskaliga infrastruktur innan själva brytningen kommer till stånd.  Skog måste tas ned för att bygga stora vägar som bära för jättelika maskiner.   Här ska åka stora tankbilar med miljöfarliga ämnen som inte borde få åka i närheten av dricksvatten.   En bild av ett dagbrott från Aitikgruvan, tror jag det var, har etsat sig fast.  Det är en vy över gruvområdet där Eva-Charlotta pekar på en svagt gul prick mitt i alltihop.  Så kommer en närbild av pricken – det är ett jättelikt fordon och framför den står som små myror två arbetare.

Vad kan vi då göra för att  förhindra det blir något av gruvbrytningen? Här berättade miljöjuristen , Gunilla Högberg-Björck om den långa process som föregår innan man kan börja bryta.
Det är en lång väg genom hela rättsväsendet med yttrande, domar, överklagande, samråd i långa rader.  Ibland får bara sakägare yttra sig och ibland får vem som helst yttra sig.  Miljöbalken  ger oss alla möjlighet att yttra oss om våra farhågor för miljön omkring oss.
Bevisbördan ligger på den sökanden.

Ett stort tack till arbetsgruppen som ordnat och till de organisationer som möjliggjort den  föreläsning.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

sexton + nio =